Porfyrisjukdomar

Riksföreningen mot porfyrisjukdomar (RMP)

Hemsida

Kontaktperson:
Erica Lundström, ordförande
E-post: porfyrisjukdomar@gmail.com

Riksföreningen mot Porfyrisjukdomar
c/o Erica Lundström
Sköntorpsvägen 120
120 53 Årsta

Kortfattad beskrivning av diagnosgruppen
Porfyri är samlingsnamnet på en grupp ärftliga sjukdomar som orsakas av enzymdefekter i hemsyntesen. Hem ingår i hemoglobin, där det transporterar syre i blodet, och dessutom i ett flertal enzymsystem som omsätter läkemedel och hormoner. Enzymdefekterna som drabbar uppbyggnaden av hem medför att intermediära metaboliter och oxiderade produkter av dessa ansamlas och utsöndras. Symtomen beror på effekten av dessa ämnen på olika delar av nervsystemet eller på huden.

De tre vanligast förekommande formerna av porfyri i Sverige är akut intermittent porfyri (AIP), porfyria cutanea tarda (PCT) och erytropoetisk protoporfyri (EPP). Dessa tre utgör helt olikartade sjukdomar.

AIP uppträder med symtom från nervsystemet efter exponering för bl.a vissa läkemedel, organiska lösningsmedel, alkohol, könshormoner, fysisk eller psykisk stress eller infektioner.

Vid PCT och EPP får patienten främst hudsymtom, dock av helt olika typer. Vid båda sjukdomarna gäller att huden ska skyddas mot sol.

Hereditär koproporfyri (HCP) och porfyria variegata (PV) är två mindre vanliga former av akut porfyri. De uppträder med neurologiska och psykiatriska symtom som vid AIP och/eller med hudsymtom som vid PCT.

Sällsynta former av porfyri är ALAD-porfyri som räknas till de akuta porfyrierna och kongenital erytropoetisk porfyri (CEP) och hepatoerytropoetisk porfyri (HEP) som båda uppträder med uttalad solkänslighet.

Förekomst
I Sverige finns runt 1 000 anlagsbärare med AIP vilket motsvarar ungefär 1 av 10 000 invånare. PCT är den vanligaste formen av hudporfyri i Sverige och den näst vanligaste porfyriformen efter AIP. Det finns mellan 45-50 anlagsbärare med EPP  och ungefär lika många med HCP samt ett åttiotal med PV. De sällsynta formerna representeras endast av enstaka fall.

Att leva med diagnosen
Akut porfyri – Attackerna av symtom från nervsystemet utlöses oftast av yttre faktorer. Många vanliga läkemedel, lokalbedövningsmedel och narkosmedel har sådan effekt, liksom intag av alkohol, exponering för lösningsmedel, otillräckligt näringsintag, infektioner eller fysisk eller psykisk stress.

Ibland rör det sig om enstaka symtom men ibland kan flera olika symtom uppträda samtidigt. Vanligast är kraftiga magsmärtor och illamående/kräkningar, smärtor i muskler och leder, hjärtklappning, extrem trötthet, irritabilitet, rastlöshet och oro.

Enligt svenska undersökningar drabbas patienter som har haft akuta porfyrisymtom av seneffekter av sjukdomen i form av levercancer eller försämrad njurfunktion.

Hudporfyri – När överskottprodukterna från den rubbade ämnesomsättningen lagras upp i huden, blir denna känslig för solljus. Det är anledningen till att personer med vissa former av porfyri drabbas av hudreaktioner om de utsätter sig för sol. Huden på de exponerade partierna av kroppen blir skör och går sönder av minsta orsak. Det uppstår också vätskefyllda blåsor som ger svårläkta sår när de spricker.

Vid en form av hudporfyri utlöser solexponering så gott som omedelbart olidliga smärtor, som har beskrivits som en tänd tändsticka mot huden och som kan vara i dygn. Symtomen debuterar redan i småbarnsåldern och kan förbli odiagnosticerad länge, eftersom några yttre tecken på sjukdomen ofta inte finns, och barnet inte kan tala om varför det skriker förtvivlat. De har problem i skolan eftersom de inte vill gå ut på raster eller delta i utomhusaktiviteter och på så sätt exponera sig för solen.

Om cookies

Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer.

Translate »