Citatet i rubriken kommer från en rådsökande som var mitt uppe i en överklagandeprocess och då vände sig till Funktionsrättsbyrån, för att få stöd. Ordet ”rådsökande” syftar på dem som tar kontakt med byrån.

Funktionsrättsbyrån är ett arvsfondsprojekt med fokus på att stärka vuxna med funktionsnedsättning att tillvarata sina rättigheter. Projektet genomförs av samarbetsorganisationen Funktionsrätt Sverige.

I början av mars redogjorde de anställda vid Funktionsrättsbyrån, vid ett webbinarium, för resultaten efter det första verksamhetsåret, då ca 400 ärenden behandlats. Rådgivningen ges av en jurist och en kurator.

Arbete på bredden
Generellt är det en stor bredd, både vad gäller funktionsnedsättningar och geografisk spridning, bland dem som söker stöd. Vanligt är dock autism, ADHD eller rörelsehinder.

Utgångspunkter
Utgångspunkterna för verksamheten är:
att Funktionsrättskonventionen är grundpelaren
att vara stöd för enskilda rådsökande, om hur de själva kan tillvarata sina rättigheter
att varje rådsökande är expert på sitt liv och sin situation
att värna om rådsökandes egna önskemål och vilja.

Vad rådgivningen handlar om
Exempel gavs på vad rådgivningen handlar om:
– Information om olika rättigheter, kopplat till olika lagstiftningar och Funktionsrättskonventionen.
– Förklara vad lagarna och konventionen innebär, hur dessa hör ihop och hur de ska tolkas.
– Hjälpa rådsökande med att förstå innehåll i komplexa och svårbegripliga beslut från myndigheter.
– Redogöra för hur beslutsprocesserna fungerar i myndighetssammanhang.

Vidare ges sorteringsstöd. Det handlar om att reda ut vad som först behöver åtgärdas i en allmänt kaotisk situation, när flera myndighetsärenden pågår samtidigt. Då kan det kännas övermäktigt att ens veta var man ska börja. Ofta är den rådsökande mitt uppe i en akut överklagningsprocess; när handlingar behöver skickas in omgående.

Begränsningar: Det som byrån INTE kan göra
En begränsning är dock att Funktionsrättsbyrån inte kan driva ärenden i domstol, författa skrivelser eller vara ombud. Det handlar alltså uteslutande om rådgivning, via telefon eller e-post.

Hittills har drygt 200 vuxna med funktionsnedsättning bett om stöd. Därtill kommer ca 100 anhöriga till personer med funktionsnedsättning, vilka också tagit kontakt för att få hjälp. Enstaka förfrågningar har även kommit från andra kategorier som offentlig sektor och gode män. Men de allra flesta som sökt stöd, ingår alltså i projektets målgrupp.

Sakfrågorna som behandlas inom rådgivningen samlas anonymiserat in i en databas. Detta för att senare ge en helhetsbild och därmed synliggöra hinder i samhället.

Psykisk ohälsa och kämpande
Många av dem som ringer beskriver psykisk ohälsa, utmattning och självmordstankar. Liknande tongångar hörs från de anhöriga. Ofta har de tvingats ta ett orimligt stort ansvar, för att stöda dem som de är anhöriga till.

Det är vanligt att situationen beskrivs som en kamp mot olika myndigheter. Många personer möter, enligt Funktionsrättsbyrån, byråkrati och motstånd snarare än empati och vägledning. Det är vanligt att ”falla mellan stolarna” och hänvisas runt.

Vad förväntas av mig?
Det är ofta svårt för enskilda att förstå vad som förväntas av dem, för att få tillgång till rättigheter. En återkommande kommentar till myndigheternas agerande är:

”Varför ställer de alla dessa frågor, är jag ifrågasatt?”
”Vad behöver jag göra, för att få mina rättigheter tillgodosedda?”

Annika Lindström, från Diskrimineringsbyrån Väst, medverkade också vid webbinariet. Hon kommenterade: ”Det är en trend att man försöker göra minimum av lagarna, istället för att göra så mycket som möjligt.”

Mål: Varaktig rådgivning
Projektets slutmål är att lägga grunden till en rikstäckande Funktionsrättsbyrå som, efter projekttiden, erbjuder rådgivning för vuxna som har funktionsnedsättning.

Relaterad information
Inspelning av webbinarium om Funktionsrättsbyråns första verksamhetsår, 2 mars 2023:
Ett år med rådgivning om rättigheter: Funktionsrättsbyrån presenterar sin första årsrapport

Funktionsrättsbyråns årsrapport 2022, del 1
Funktionsrättsbyråns årsrapport 2022, del 2