Funktionsrätt Sverige och Centrum för Personcentrerad Vård (GPCC) vid Göteborgs universitet, har under hösten 2021 arrangerat en grundkurs i ”Personcentrerad Vård” (PCV).
Kursen gavs vid fyra tillfällen med olika teman. Nu finns videor från samtliga kurstillfällen tillgängliga via Funktionsrätts webbplats.

Vilka teman tog utbildningen upp?
1. Introduktion till personcentrerad vård (21 september 2021)
2. Personcentrerad vård i praktiken (29 september 2021)
3. Förutsättningar för att möjliggöra personcentrerad vård (6 oktober 2021)
4. Från forskning om personcentrerad vård till praktisk verklighet (14 oktober 2021)

Varje tillfälle har bestått av flera korta föredrag, diskussioner i mindre grupper samt ett avslutande panelsamtal. Under kursens lopp samlades många fantastiska och engagerade människor online för att tala om övergripande hälsofrågor för människor som lever med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Vi var ca 60 patienter, vårdpersonal, anhöriga, politiker, professorer, forskare och så vidare.

Eftersom Riksförbundet Sällsynta diagnosers kanslichef Malin Grände varit med och tagit fram utbildningen, och våra patientföreträdare Mildred Lundgren och Jana Bergholtz deltog i kursen (och tyckte att det var mycket givande), vill vi dela med oss av några av de bästa lärdomarna från kursen:

Vad är personcentrerad vård?
Vi vet väl vad det inte är, men hur ser det goda ut? Enkelt uttryckt handlar det om att patienten ska synliggöras som person och inte bara som en diagnos eller ett sjukdomstillstånd. Det är ett mångsidigt partnerskap som inleds med att vårdgivaren verkligen lyssnar på patient- eller närståendeberättelser, utvecklas genom att patienten och vårdgivaren tillsammans formulerar en personlig hälsoplan och som sedan säkerställs med dokumentation av överenskommelsen. Det finns en faktisk skillnad mellan patientcentrerad och personcentrerad vård och skillnaden är att frågan ”Vad är viktigt för dig som person?” ska stå i centrum.

PVC betyder också att hälso- och sjukvårdspersonal, CSD, experterna och så vidare är öppna för att samarbeta med patientföreträdare.

Vad säger forskningen: Styrkor och svagheter?
Myndigheten för Vård och omsorgsanalys presenterade resultat av en analys av den svenska vårdkvaliteten i jämförelse med andra länder, som visar att:

Sverige är starkt när det gäller
1. god tillgång till vård
2. bra bemötande vid sjukhusvård
3. hög digitaliseringsgrad,

men svagt inom följande områden:
1. väntetider
2. kontinuitet
3. samordning.

Analysen påpekar hur dessa resultat som rör personcentrering har legat lågt över en lång tid utan större förbättringar, och belyser tydliga utmaningar inom första linjens vård eller den vård som ska vara ”god och nära'”. Detta är ingen överraskning för oss som drabbas av ett sällsynt hälsotillstånd, men det var trevligt att se det bekräftat.

Vilken nytta har jag som patient av en personcentrerad vård?
Under kursen gavs en mycket bra presentation av hur en hälsoplan underlättar för den som genomgår cancerbehandling. För den som har fått en cancerdiagnos är det möjligt att hela tiden ha kunskap om nästa steg i behandlingsprocessen genom ett digitalt verktyg ”Min vårdplan” som redan har börjat användas för personer med cancer.

”Min vårdplan” ska innebära till exempel:
i) Kontaktuppgifter till läkare, kontaktsjuksköterska, kurator och andra viktiga stödfunktioner
ii) Tider för undersökningar och behandlingar
iii) Råd och åtgärder under utredning, behandling och rehabilitering
iv) Information om sjukdomen
v) Patientens rehabiliteringsplan
vi) Beskrivning av vad patienten kan göra själv
vii) Information om praktiska frågor och om patientens rättigheter
viii) Efter avslutad behandling: Information om uppföljning och om vad som är viktigt att tänka på; Sammanfattning av den vård som patienten har varit med om.

Som ni vet, finns fliken Vårdtips på Riksförbundets hemsida. Det är en början till att skapa en vårdplansmall som ni kan prova på att använda.

Vad säger lagstiftningen och hur går det med implementeringen av PCV?
Vi påmindes om att det finns en patientlagstiftning som syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientens rättigheter inkluderar rätt till individuell planering och fast vårdkontakt.

Vi vet dock att denna lag inte tillämpas systematiskt. Men det finns hopp. Lisbeth Löpare-Johansson, som är samordnare för Nära vård i Sveriges kommuner och regioner (SKR), berättade för oss hur SKR jobbar med implementeringen av personcentrerad vård och forskare vid Göteborgs Centrum för personcentrerad vård (GPCC) har även bidragit till att skapa en europeisk standard med minimikrav för patientmedverkan.

Men givetvis är det långt kvar innan PCV är helt genomfört, eller till att ens alla inom hälso- och sjukvården känner till begreppet och vet vad det innebär. En bit på väg kommer vi ifall vi själva sätter oss in i frågan, och jobbar för att vi ska mötas av en vård som är personcentrerad.

Avslutningsvis en fråga som vi kan ställa oss själva:
Hur personcentrerat jobbar vi egentligen inom patientrörelsen?
Under kursen fick vi möjlighet att reflektera kring frågan vad ett personcentrerad samtal egentligen är. Vi lärde oss, hur viktigt det är att prata på samma ögonnivå och verkligen lyssna till varandra. Prova gärna!

Mildred Lundgren, Jana Bergholtz och Malin Grände

Relaterad information
Tre rapporter från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, om vården ur befolkningens perspektiv samt patientlagen:
Vården ur befolkningens perspektiv, 65 år och äldre
Vården ur befolkningens perspektiv, 2020
En lag som kräver omtag