Debattartikel sammanställd av Sällsynta diagnosers ordförande Ulf Larsson (bilden).

Hösten 2018 skickade Riksförbundet ut en enkät som bland annat avsåg att ge oss en bättre uppfattning om hur många av våra medlemmar som har insatser enligt LSS. Av de som svarade har nästan var femte (18 procent) någon insats.

• Flest har insatsen ”Biträde av personlig assistent” (31 procent), följt av
• ”Korttidsvistelse utanför det egna hemmet” (19 procent)
• ”Rådgivning och annat personligt stöd” och ”Ledsagarservice” (båda 12 procent)
• ”Avlösarservice i hemmet” och ”Biträde av kontaktperson” (båda 7 procent), samt
• ”Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet”.

Övriga insatser har mindre än 2 procent av de som svarat på enkäten.

Nästan två tredjedelar av de som har personlig assistent har mindre än 20 timmar per vecka (kommunalt beviljad) och en dryg tredjedel mer (statligt beviljad). På frågan om man ansåg att man har de insatser som behövs svarade 36 procent ”Inte alls” eller i ganska liten utsträckning medan resten var nöjda eller ganska nöjda.

Avslagna ansökningar
Av de nästan 30 procent av de svarande som ansökt om någon insats hade nästan 23 procent helt och 24 procent delvis avslagits. Nitton respektive 28 personer har fått den statliga respektive kommunala personliga assistansen helt indragen och för ytterligare några har den minskats.

Av övriga insatser är det främst Rådgivning och annat personligt stöd, Ledsagarservice, Biträde av kontaktperson och Korttidsvistelse utanför det egna hemmet som dragits in för knappt 170 av de ca 1 200 personer som svarade.

Vad händer nu med LSS?
Den av den samlade funktionsrättsrörelsen utdömda så kallade LSS-utredningen överlämnades till övergångsregeringen den 10 januari i år. Dagen efter publicerades den så kallade 73-punktsöverenskommelsen mellan Liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna som någon vecka senare ledde till en ny regering.

I överenskommelsen finns en punkt (nr 64) där man säger:

”Alla som har rätt till stöd ska få det. Rätt till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning, ska återställas. (Förslag kommer i den sittande utredningen.) Rätten till assistans för behov av tillsyn ska stärkas. Definitionen av normalt föräldraansvar ska smalnas av. Tillsätt en ny assistansutredning för att säkra detta. (Utredning 2019. Ny lagstiftning från 2021.) Utred också frågan om huvudmannaskapet för den personliga assistansen. (Utredning 2021. Eventuell ny lagstiftning under nästa mandatperiod.)”

Men inget sägs om återställning
Glädjande är att regeringen nyligen kom med beskedet att sondmatning och andning skall bli ett grundläggande behov från 1 juli 2019. Enligt ansvarig minister rör detta ett 50-tal personer men om man avser återställa minskade eller indragna insatser för tusentals andra sägs inte. Oroande är att man inte berör hur LSS skall återställas till vad det en gång avsågs vara.

Nedskärningarna fortsätter
Trots alla vackra ord fortsätter nedskärningarna, på grund av Försäkringskassans hårda tillämpning av de domar som lett fram till att många fått minskade eller helt indragna insatser. Inget sägs om hur man avser hantera de livsavgörande konsekvenser och den psykiska ohälsa som blivit konsekvensen, utan frågan begravs i nya utredningar.

Löften om rätt till stöd – till intet förpliktigande
Löften om rätt till stöd är till intet förpliktigande så länge lagstiftning och rättstillämpningen ger möjlighet att bedriva den ”häxjakt” på personer med funktionsnedsättning som tog verklig fart efter Socialdemokraternas maktövertagande 2014. Flera tusen personer har förlorat sina LSS-insatser och miljarder har sparats på de mest utsatta.

Ett tecken på hur man prioriterar i ”Välfärdssverige” är den miljardsatsning på extra ”semesterdagar” till barnfamiljer som desperat lanserades i valspurten och som också återfinns i 73-punktöverenskommelsen.

Bevakning och påverkan måste fortsätta
Det är alldeles för tidigt att släppa av på bevakning av och påverkan på hur LSS-lagstiftningen kommer att hanteras framgent. Man har redan sparat kraftigt på LSS och risken är stor att återställningen uteblir.

Ulf Larsson
förbundsordförande, Riksförbundet Sällsynta diagnoser